Om du bara kunde förstå hur mycket jag saknar dig Jackie. Allt känns helt tomt varför kan du inte få komma tilllbaka till mig. Man fattar inte vad man har fören man förlorar det. Därför ska jag inte göra samma mistag med älsklingen. Jag ska adrig ta honom för givet aldrig tänka att han alltid kommer att finnas kvar för tillslut så kommer han inte att göra det. Jag har redan lovat mig själv att jag ska inte gå samma väg med älsklingen som jag gjorde med dig Jackie. Men när man hade dig var det som att allt var bra man kunde lägga huvudet mot din hals och gråtta utan att behöva säga vad det var. Du tröstade mig ändå. Jag vill kunna ligga på din rygg ihagen som jag gjorde varje sommar och varje gång någon skulle gå fram till dig och bråka så gick du långsamt iväg så att jag inte ramla av. Kommer ihåg första gången när vi säppte ut dig i stora hagen. Du sprang som en liten täting men du gick inte med i floken. Du gick flera km ifrån den. Och när man kom och skulle hämta dig så srang du bara iväg och man fick säker jaga dig i 3-4 timmar. Det var helt sjukt. Men ändå så såg man något i dig som gjorde dig speciell. Du hade något extra. Du var den vän som man aldrig fick den man kunde säga allt till och veta att ingen kommer att veta om det sen iallafall. Det är så kul att se förändringen som vi gjorde tillsammans. Från att jag inte våga att sitta på dig tills att jag stod på din rygg. Vi var inte två individer utan vi var en och samma. Varje gång jag kom ut i hagen och ropade ditt namn så kom du till mig, varje gång vi skulle rida så visste du redan vad jag ville. Jag behvde inte mer än att tänka vad jag skulle gör. Och kanske hade du inte blivit sjuk om Jeane longerade dig någon gång när vi var i spanien. Efter det har inget varit sig likt. Du blev sjuk och jag grät varje kväll över att inte veta om jag skulle få ha kvar dig. Att se dig stå i boxen och se ledsen ut gjorde mig så ont i hjärtat. Jag ville bara att du skulle få vara den häst du var värd. Springa på öppna fällt  och kunna äta hur mycket gräs du än skulle vilja. Jag ville inte låsa in dig bakom en box dörr jag ville att du skulle vara fri och jag vet att om jag hade säppt dig mitt inaturen så skulle du komma tillbaka varje gång jag ropade. Och jag vet att du fortfarande finns kvar runt omkring mig. Jag vet att du är runt mig, att du sitter uppe på ett moln och vackar över mig. Jag längtar jätte mycket tills vi ses igen. Men jag hoppas att det dröjer ett antal år till. Det är ingen som kommer att kunna ersätta dig, men älsklingen har fått en del av mitt hjärta. Han har tagit din plats när jag inte längre kan komma till dig. Han har fått mig att inse att när man mister något så får man något. Och jag lovar Jackie att jag kommer aldrig att glöma dig du kommer alltid att finnas i mitt hjärta. Jag önskar bara att älsklingen hade fått träffa dig, för då hade han verkligen fått träffa min bästa vän!!!!!!













Min underbara häst som jag önskar att jag hade fått ha med mig längre i mitt liv!!!