Vet inte ens varför jag loggade in. Kände bara att jag ville göra något för att bli trött så att jag kan somna så jag får lite sömn. Men som det ser ut så kommer jag inte sova något inatt. Och vet ni varför. Jo för att jag inte får sova med min underbara älsklingen. Och mina tårar har runnit min kind sen 20.20 bara för att han åkte. Jag skojar inte jag gråter fortfarande. Och det bara för att jag saknar älsklingen! Känns bara skit just nu och jag kände att det kanske hjälpte om jag fick skriva av mig lite. Jag menar det brukar ju funka när jag eller ledsen eller bara saknar älsklingen. Det får än liksom att komma in i sig själv och tänka på saker som man kanske inte skulle ha tänkt på innan. Man kommer ihåg saker som någon har sagt till en när man var lite och så. Och bara för det så kom jag och tänka på vad morfar sa till mig när jag var så rädd och ledsen för att det aldrig funkade med Jackie. Att hon bara sprang iväg från mig och gjorde allt som jag inte ville. Om man kollar tillbaka på den tiden så gav mamma och pappa mig väldigt mycket. Red en gång i veckan lektion för Pernilla . Fick vara med på varje läger som jag ville. Fick nya skor och kläder till stallet bara för att jag tyckte det var kul. Jag var med på alla övernattningar och allt sådant med. Måste ha varit en hel summa pengar. Så just nu när jag är ledsen så är jag tacksam för att de fortfarande betalar min tandborste ;)
Morfar sa alltid att om man älskar något så mycket så att det gör ont så måste man låta den gå fri. Och kommer den tillbaks till dig så vet du att de är sann kärlek.
Och jag tror på morfar för att när Jackie och jag kom överens så kom hon varje dag i hagen även fast jag hade släppt henne fri att gå i hagen precis vart hon ville.
Så jag tror att man måste våga släppa iväg det man älskar allra mest för att det ska bli sann kärlek som håller för alltid. Jag tror inte att man kan hålla stryp kopplet på varandra. Man måste ändå få ha ett liv vid sidan av sin relation. Eller hur? Och jag vet att skolan kommer att bli tuff och allt möjligt. Mycket läxor och lite tid för min underbara älsklingen som alltid ställer upp. Men jag vet att om han verkligen älskar mig som jag älskar honom så kommer han att förstå att jag älskar honom även fast jag inte kommer ha så mycket tid för honom nu när skolan börjar. Om han verkligen älskar mig så kommer han att förstå att läxorna är viktiga för mig och låta de ta den tiden det behöver. Och vänta på mig tills jag pluggat klart. Och verkligen stöta mig i vått och torrt. Jag hoppas att han vågar att släppa taget om mig och lita på att jag älskar honom och att jag kommer vara hos honom varje sekund jag har tid. Jag kommer aldrig att springa ifrån honom utan alltid komma ett steg närmre honom.
Hoppas att han förstår mig och jag ska verkligen göra allt för att vara så mycket som möjligt med honom.


Märks det att jag har skol ångest? Nej inte alls. Men bara så ni vet jag har inte skol ångest för att träffa mina underbara klasskompisar utan det är för tiden. Det kommer kännas så fel att inte kunna träffa älsklingen varje vaken sekund. Är bara rädd att det ska bli för mycket skola så att jag inte vet vad jag ska göra. Men jag hoppas verkligen att det kommer att lösa sig. För det kommer det väl älskling? För utan dig vill jag INTE leva!!!!!


Kommer att vara en trött tjej imorgon i skolan . Bara så att ni vet för kommer inte kunna sova ett skit!!!!!!!