Okej det här är bilder från mitt allra första ridläger som jag var på. Det var uppe i Vetlanda. Och jag hade så himla kul. Jag fick rida en häst som hette Bob on. En häst som ingen annan ville rida. Men jag och han vi hittade liksom varandra. Han hade slänger bara av, han sparkar, han bitts och går ifrån i hagen. Det var det dom sa till mig innan jag började att rida honom . Blev aldrig avslängt. Kröp bakom bakbenen utan att bli sparkad, han bet mig inte en enda gång även fast han hade chansen. Och i hagen var det inga problem. När man kom ner till grinden så ropade man på honom och så kom han till mig. Alla ledare på lägret var helt fascinerade på hur lilla jag kunde ha kommit så nära hästen. Vi var inte häst och ryttare utan bästa vänner. Tyvärr så varade ju inte de tio dagarna mer än tio dar. Efter så var jag jätte nära på att få mamma och pappa att hyra Bob on hela hösten och vintern. Men det var då vi hittade Täppe. Det var som att hitta Bob on fast i en annan kropp. Dom såg nästan lika dana ut så det var samma kärlek till Täppe. Och de hade det ingen hade personligheten.

Nu såhär på senare dagar undrar jag vad som har hänt med Bob on. Och jag var inne på deras sida så jag har nu skickat ett mejl och frågat och hoppas att jag får veta vad som har hänt med bufflo mullen.

/Andrea Grönqvist